Tillbaka
Nu ska jag börja blogga igen, jävlar anamma!
Jag vet inte riktigt varför det varit så tyst på sistone. Förmodligen för att jag fick prestationsångest när jag märkte att det faktiskt finns folk som läser denna blogg. Det jag föll på var även att det inte fanns någon somhelst struktur. Och när jag bara blev deprimerad över att jag aldrig tog mig tid att skriva seriösa grejer så slutade jag även med det oseriösa. Nu har jag tänkt mig att jag ska tillåta mig själv att skriva korta obearbetade reflektioner närhelst jag känner för det, men även arbeta med längre grejer som bokrecensioner osv. som jag inte publicerar samma dag som jag påbörjar det. Så får vi se om det blir något 
Jag har lite frågor till folk som kan: hur fan gör man länkar i den text man skriver. Om jag t.e.x vill lägga in en länk i ett ord, som heter ngt helt annat, så att adressen inte syns utan man bara klickar på ordet - hur gör man då?
Sen undrar jag om ngn kan förklara varför de gamla posterna blir kursiverade. Sjukt irriterande!
Läslistan har jag helt frångått, om ärligheten ska fram, och jag har mest dykit ned i skum skönlitteratur.
För er som undrat vad jag sysslar med såhär i det ruggiga klimatet så jobbar jag på fritids. Det är ganska kul.
Men det är också så sjuhelsike jobbigt. Jag kan inte fatta hur barn kan vara så elaka ibland. Och det värsta är att man ju tvingas bli en del av rationaliserings och uppfostringsmekanismen.
välkommen tillbaka! Ja barn, det värsta är att man (eller iallafall jag) kommer ihåg hur elakheten var en normal del av min vardag och därför inget jag reflekterade över som liten. slutsats (som alltid) Tänk på Barnen, de är vår värdefullaste naturresurs (”more important than coal” som Quimby hävdar)
Comment by hoff — December 5, 2006 @ 11:11 am